Jag lever ett aktivt liv. Med det menar jag att jag är tar aktiva beslut, prioriterar min tid och använder den till det jag tycker är viktigt. För mig handlar allt i grund och botten om värderingar, de som styr ens prioriteringar. De värderingar man har leder en som människa genom hela livet. Det kan handla om allt från hur mycket du jobbar, hur ofta du tränar, träffar vänner, familj osv. Varje dag tar vi små beslut som påverkar hela våra liv. Träning är något jag prioriterar högt.
För drygt ett år sedan bestämde jag mig för att ändra livsstil. Jag skaffade mig ett gymkort och började envist släpa mig iväg till gymmet tre gånger i veckan. Väl på gymmet gjorde jag några ”svensson minuter” på Crosstrainern, sneglade på maskinerna och gick hem. Jag hade ingen aning om vad jag skulle göra och kände mig allmänt obekväm. Struntade tillslut i maskinerna och började istället entusiastiskt testa alla gruppträningspass som fanns i hopp om att hitta något som skulle passa mig. Jag hade bestämt mig för att komma i form.
Det fungerade! Jag alternerade mellan Shape, Body Combat, Cykling, Cross Training, Step, allt för att inte tröttna. Från att ha flåsat mig igenom början och slarvat mig igenom resten för inte bli liggandes kvar på golvet som en blöt fläck efter stretchen, så kunde jag plötsligt ge allt genom hela passet utan nära döden upplevelser.
Min kondition blev sakta men säkert bättre och jag började märka att jag även blev starkare. Vilken boost! Äntligen hade jag kommit över den där skyhöga tröskeln, jag var igång och inget kunde stoppa mig. Jag kände mig duktig och det fick mig att komma iväg till gymmet även de tröttaste dagarna. Att checka in på Facebook och få pepp därifrån blev ännu en morot, det är sanningen. Incheckningen är inte till för att skryta om hur bra man är som tränar, det är ett sätt att få lite extra motivation från sina vänner när det känns motigt att byta om. För visst är det motigt när man vet vad som väntar, det är jobbigt att träna men efter ett tag lär man sig tycka om det. Ansträngningen som i början gjorde ont blir plötsligt skön, så skön att man inte längre vill vara utan den. Känslan av att vi nu är vänner jag och min kropp.
Jag var redo för nästa steg. Efter mycket funderande och lite prioriterande så valde jag att köpa 6 timmar med en personlig Tränare, det visade sig vara det bästa jag har gjort. Det var först då jag lärde mig träna på riktigt. Jag lärde mig att träna med vikter och hur dumt det än låter, jag lärde mig att ta i. Träningen med min PT gjorde mig både fysiskt och mentalt starkare, han lärde mig att hjärnan ger upp långt före kroppen är slut. Där och då var det slut på alla undanflykter! Jag började träna på allvar och det gav resultat. Kläderna började sitta lösare och min kropp blev formad på ett helt nytt sätt, med muskler. Jag tränade med honom i ungefär ett halvår, det var mitt sätt att investera i mig själv. Plötsligt tränade jag på gym fem dagar i veckan, hade alltid en väska med träningskläder med mig och när jag slutat jobbet för dagen gick jag raka vägen till närmaste SATS.
Tiden gick och jag kunde inte hjälpa att jag blev uttråkad. Min träning kändes meningslös. Jag hade byggt upp en väldigt bra grundstyrka och kondition, men till vilken nytta? Jag hade inget annat än estetiska mål med träningen. Viljan att vara snygg drev mig till att träna hårdare men det gjorde mig också osams med mig själv och mina värderingar. Det var inget roligt mål. Jag strök det, bestämde mig för att skönhet kommer inifrån och började testa olika sporter. Här skulle det skaffas en hobby! Började dansa Lindy Hop och googlade hela kvällarna. Det var då jag hittade Parkour. Alla bitar föll på plats, jag hade äntligen hittat min grej! Men att träna Parkour kräver en helt annan slags styrka än den jag så fint byggt. Så från allt jag kämpat med att bygga upp, vara det bara att hoppa ner igen och börja om från början med en ny tröskel framför mig. Som nybörjare och som traceuse.
Efter mycket slit hittade jag den tillslut, min nya livsstil. För mig är Parkour frihet. Vad är frihet för dig?
Mina 
Va roligt att se att vår ”lära” till roliga träning är väldigt lika. Jag började också träna för 1 år sedan och förändrade mycket både mentalt och fysiskt på vägen. Jag gick från att hata träning till att älska det. Det får mig att må bra! Och va roligt att se att du hittade det som passade dig, vilket du säkert inte hade gjort utan tränings bakgrunden du byggt upp för dig själv 🙂 Jag är också ute och letar lite mål med min träning nu så det är jätteintressant att läsa om dig resa 🙂
Verkligen! Vi verkar ha en del gemensamt 🙂 Vi är lika gamla, slutat röka, nästan precis samma ”mått” m.m. Intressant! Ska bli spännande att se vad du får för resultat av 17 dagars dieten. Kanske är något värt att prova? Jag är lite på jakt efter någon slags struktur när det gäller kosthållning för att få ut så mycket som möjligt av min träning. För att hålla en frisk stark kropp 🙂 Ångkokare är något mitt kök saknar, vilken grej!
Ångkokaren är min nya bästa kompis 🙂 Att få struktur i min kosthållning och lära mig äta rätt saker är min största prioritering när det kommer till 17 dagars dieten. Jag har slarvat så mycket tidigare, frukost kl 15 på dagen, eller 1 stor måltid och en massa skit runt omkring. Jag har däremot aldrig gått upp speciellt mycket i vikt av min dåliga kosthållning men jag har mått desto sämre. 4 dagar in på 17 dagars och jag har mer energi än någonsin, mår super bra och har faktiskt gått ner 2 kg som bonus 😉 Detta är första ”bantningsmetoden” jag provar och jag övervägde noga innan jag börjar. Men jag är grymt nöjd och i slutändan kan jag definitivt äta såhär dels för att det är så enkelt och gott men dels för att jag mår så bra 🙂 Ska men glädje följa din blogg med 🙂